Love

Nu har min man börjat tjata om att jag ska komma upp o hälsa på, trots att vi planerat slutet av påsken tillsammans.

Jag vill egentligen inte åka upp... men saknar honom det gör jag.







Vill bara pussa på han och krama honom. Saknar lukten och tryggheten. Det måste jag erkänna. Iskalla jag. Som hatar närhet.

Men jag saknar inte närhet i allmänhet. Det behöver jag inte. Det är hans närhet jag saknar nu faktiskt.








Vi har gått igenom bra, vi har gått igenom dåligt. Vi har varit överallt.
Det känns som om vi blivit starkare och jag hoppas verkligen att allt som hänt, för oss närmare varandra.

Jag vet att vi har det tufft och svårt just nu, men ju mer tålamod vi har och ju mer vi kämpar desto mer väntar oss senare.

Älskling, you are my roc!

Kommentarer
Postat av: Anonym

alla männsikor gör misstag,

gjorde vi inte det vore vi inte mänskliga.

och jag har gjort så många i mitt liv att folk jag brytt mig om vänt ryggen till,

även om misstagen har varit mina egna som inte har drabbat andra. saker i det förflutna går inte att få ogjort,

men har man nog med respekt och kärlek i hjärtat har man även styrkan att kunna glömma saker från förr och förlåta,puss puss

2010-08-22 @ 14:38:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0